Gårdagen ägnades åt att på förmiddagen arbeta med gymnasieelever åk 3, alla arbetade och jag försökte förströ mig bäst jag kunde för att få tiden att gå, hade mycket trevliga och duktiga elever men för mig gick tiden långsamt.
Under eftermiddagen hoppade jag in som vikarie i slöjd årskurs 4, efter 80 minuter var jag i något slags chocktillstånd, helt förundrad över hur fort tiden hade rusat fram. Plötsligt mindes jag vad det var som gjorde att jag trivdes så bra med mitt gamla slöjdarbete det var just tempot!
Hur göra för att få det mesta ut av tiden?
Ledighet... om jag vill att tiden skall bli så lång som möjligt för att jag skall känna mig utvilad
skall jag då:
- göra ingenting?
- eller göra massor?
2 kommentarer:
Åh det är verkligen underbart när man har lektioner då man är sysselsatt hela tiden. De där lektionerna när alla elever sitter tysta och jobbar på med sina grejer är såååå tråkiga! Tiden går verkligen långsamt då och på något märkligt sätt så tycker jag att jag blir tröttare av sånna dagar än av dem som forsar fram i något som ibland liknar mer ett kaos.
Det är väl väldigt olika från person till person hur man får energi. Det är ju också olika från tillfälle till tillfälle tycker jag. Ibland är ingenting bästa sättet för att få mer energi och ibland tvärt om.
Kan man föresten snacka om att "göra mesta möjliga av tiden"? Är det tiden som är intressant? Är det inte personen som är intressant?
Hm, personen är helt klart mest intressant, och olika personer är olika beroende av tiden. För mig (som snart har hunnit till hälften) är tiden för det mesta en möjlighet att ta till vara, en frustration när jag inte har möjlighet att styra den själv och en utmaning att bemästra när den inte räcker. Tänker att tiden också betyder väldigt olika saker under olika perioder i livet. Kan vara mixen av snabbt och långsamt som gör det, en tanke...
Skicka en kommentar